Spenderade två av dagens timmar på apoteket idag.. inte kul. Mycket av mitt sen tidigare braiga humör försvann snabbt. Herregud! Hur kan det ta så jäkla lång tid. Halva Malmö skulle tydligen hämta ut medeciner för ett år framöver. Bra sak dock: Jag fick sålt mina två biljetter till John Legend i Köpenhamn, tjäna en slant på det me, inte mkt men i dessa tider får man va glad för det lilla. Jag dansar på måndagar me, streetdance o jag måste bara säga att min danslärare är den skönaste människa på denna jord. Så himla glad o jordnära plus att hon verkligen älskar att lära ut dans. Vissa danslärare (jag nämner inga namn) förmedlar mer känslan att 'hallå jag va faktiskt med i floor filler o borde typ va med i nån häftig musikvideo istället för att stå här o lära ut dans till er'. Fast det kanske är en klickningsfråga.. kan va så:)
Annars då? Jag funderar väldigt mkt på kärlek dessa dagar. Blev ju grymt dumpad av min bästa vän o min stora kärlek i somras vilket gjorde att jag krasha o fick omvärdera vissa saker. Så om jag låter lite bitter ibland så är det därför haha. Nej men mitt ex är en jättefin människa, han vet inte bara om det själv o har en massa issues (vem har inte det) o ta itu med, och det gör man ju faktiskt bäst på egen hand. Men kärlek.. jag vill tro att det är något ytterst speciellt som inte händer ofta. Att två människor hittar varandra är ju en jättefin tanke, men om man hittar någon på varje nytt ställe man befinner sig på, hur speciellt är det då? Och hittar man någon för att man just då behöver det den människan kan ge.. och är det då så att man mår bäst av att byta lite då och då, haha. Hur många skiljer sig inte och säger att de trodde aldrig att de skulle separera. Det är ju inget man vill men ändå händer det oroväckande ofta. Vad händer? Kommer livet emellan eller bara tar kärleken slut? Två människor som älskat varandra och trivts så bra ihop endar upp med bitterhet och sårade känslor. Och om man inte gör slut eller separerar utan istället kämpar, e det värt det då? Ska man verkligen behöva kämpa för att ett förhållande ska funka? Vore enklare om det bara flöt på. Hmm, jag är nog riktigt skraj för att ge mig in i ngt nytt just nu. Rädd för att både såra och bli sårad. Men jag tycker ju om iaf..
Har mer tankar som vill ut men det får vänta tills imorgon. Måste sova o försöka att inte försova mig imorgon. Börjar kl 13 så det ska jag nog iofs klara:) Puss alla som inte läser (har ju inte berättat att jag bloggar än till nån.. e min lilla hemlighet)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment